Engla föddes en kall och snöig november dag i Stockholm, närmare bestämt den 28 november. Mamma Lena hade haft värkar sedan fredag eftermiddagen. Adventspyntet som skulle upp i fönstren den helgen fick vänta, medan vi vilade och laddade för bebis. På natten mot söndagen tilltog värkarna och klockan halv åtta ringde vi till förlossningen och fick komma in till sjukhuset för en kontroll. Nervösa ringde vi efter en taxi och väntade otåligt på att den skulle komma och hämta oss.
Lena hade ganska ont under resan och jag var nog mest stressad och förväntasfull på en och samma gång så vi satt mest tysta under bilfärden. Väl framme på sjukhuset så undersökte barnmorskan Lena och upptäckte att bebisen låg med rumpan nedåt! Det var vi inte alls beredda på, vi trodde att hon var vänd och fixerad för länge sedan. Efter att läkaren gjort ett ultraljud så fick vi välja om vi ville göra kejsarsnitt eller föda som vanligt. Efter en stunds funderande så valde vi kejsarsnitt. Kort därefter fick vi göra oss redo för operationen. Lena fick på sig en sjukhusrock och jag fick ta på mig gröna operationskläder. Vi var så nervösa och spända, det här var dagen när vi skulle få träffa bebisen vi längtat efter i nästan nio månader!
Väl uppe på operationen så förbereddes Lena och fick bedövning medan jag fick sitta på en stol bredvid. Klockan 10.45 plockade de ut vår dotter. Hon vägde 3995 g och var 52 cm lång vid födslen. Hon hade massa svart hår på sitt lilla huvud och var helt bedårande tyckte båda hennes mammor. Vi var båda eniga om att vi skulle kalla den lilla för Engla.
Ganska omgående efter födseln så fick jag följa med Engla tillbaka till förlossningsavdelningen där hon fick på sig lite kläder och lindades in i massa varma filtar för att hon inte skulle frysa. Sedan fick både jag och Engla lite mat, Engla fick lite modersmjölksersättning och jag fick smörgåsar och te.
Mamma Lena låg på uppvaket och väntade och väntade och väntade på sin bebis och sin fru och till slut kom vi! Vad glad mamma blev då! Sedan fick vi stanna på uppvaket ända till personalen från BB kom och hämtade oss. Mamma Lena hade ganska ont och fick en del smärtstillande för att klara smärtan, hon var jätteduktig tyckte mamma Therése.
När hela lilla familjen väl var installerade på vårt rum var vi ganska trötta alla tre.Vi fick lite att äta alla tre och lillan fick en ren blöja. Mamma Therése fick lära sig att mata lillan med modersmjölksersättning på kopp och vi var så duktiga både Engla och jag tyckte personalen:)
På kvällen meddelades familj och vänner om det fantastiska att Engla äntligen var född och vi var så lyckliga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar